vadarfel

För två år sen var jag två steg ifrån att ta livet av mig och hoppa ut genom fönstret.. Smärtan, misstron och påhoppen gjorde att bit för bit försvann från mig:( orkade inte längre sen min familj lida och att vara dag inte veta vad som skulle hända med mig. Orkade inte se tårarna från mamma och pappa, känna syrrans rädsla i telefonen! Men tack vara en vän som skrev till mig i den rätta tiden så sitter jag här idag! Känns otäckt att varit så nära att försvinna, för att man konstant i ett års tid haft magsmärtor som visade sig vara en nerv som var klämd i ryggen! Den 7 december hittades felet och mina smärtor tog ett tag att få bort sen fick man arbeta på de psykiska.. Men den 7 december 2012 har jag varit frisk i 2år och jag är evigt tacksam för de och är lyckligare än någonsin<3 har idag en tatuering på armen för att varje dag påminna mig om den tiden och se mig själv som en kämpe, och tack till alla som kom till sjukhuset, ringde, skrev brev och helt enkelt bara fanns där för mig<3 tack!